Jordvärme eller bergvärme – vad är skillnaden och vilket passar?

Vad är skillnaden mellan jordvärme och bergvärme?

Skillnaden är var värmen hämtas. Bergvärme hämtar värme ur ett borrhål i berget, vanligen 100–300 meter djupt. Jordvärme, även kallad ytjordvärme, hämtar värme ur jorden via en kollektorslang som grävs ner vågrätt, enligt SGU oftast på cirka 1 meters djup.

I båda fallen cirkulerar en köldbärarvätska i slangen och tar upp värmen, som värmepumpen sedan höjer till en temperatur som räcker för radiatorer och varmvatten. Båda kräver att huset har vattenburen värme, alltså radiatorer eller golvvärme.

Värmen i jorden fylls på av solen under sommaren. Bergvärmen påverkas däremot inte av utetemperaturen, enligt Energimyndighetens värmepumpsguide.

Vad kostar jordvärme jämfört med bergvärme?

Jordvärme är i regel 20 000–30 000 kr billigare än bergvärme, enligt Energi- och klimatrådgivningen. För en villa kostar berg-, jord- eller sjövärme vanligen omkring 120 000–250 000 kr installerat (prisnivå 2023).

Grävningen och återställningen av gräsmattan ska stå med i offerten för jordvärme, liksom slangens längd, enligt Energi- och klimatrådgivningens checklista för offerter. För bergvärme gäller i stället borrdjup och foderrör.

Rotavdraget 2026 är 30 % av arbetskostnaden, och grävning för värmeförsörjning räknas som markarbete som ger rotavdrag. Vid fast pris för en bergvärmeinstallation räknar Skatteverket 35 % av totalpriset som arbete, så avdraget blir 10,5 % av totalen.

Villaeffekten ger 30 % av materialkostnaden, högst 60 000 kr per hus, för en styrbar jord- eller bergvärmepump. Huset ska ha värdeår före 1990, inte vara anslutet till fjärrvärme, och du ska äga och bo i det. Bidraget betalas bara ut om det blir minst 10 000 kr, alltså vid materialkostnader på minst 33 334 kr.

Hur djupt ska slangen ligga för jordvärme?

Slangen för jordvärme ska ligga på frostfritt djup, alltså så djupt att marken inte fryser. Hur djupt det är varierar med var i landet du bor, enligt Energi- och klimatrådgivningen. SGU anger att slangen oftast grävs ner på cirka 1 meters djup och att den ibland läggs i flera lager ned till 5–10 meter.

Ligger slangen för grunt kan den frysa, spricka och gå sönder. Hur lång slangen behöver vara beror på husets värmebehov och på jorden, så den ska dimensioneras av installatören och stå i offerten.

Bergvärmens borrhål är i stället vanligen 100–300 meter djupt. Hur djupt det blir och vad borrningen kostar går vi igenom i guiden om att borra för bergvärme.

Vilka nackdelar har jordvärme?

Jordvärme är billigare men har några nackdelar jämfört med bergvärme:

• Den kräver en stor yta. SGU skriver att ytjordvärme används när en större markyta kan utnyttjas eller där det är långt ner till berget.
• Växtligheten kan påverkas. Marken ovanför slangen blir kallare, och det kan märkas i trädgården, enligt SGU.
• Marken runt slangen kan frysa på vintern. Det frigör extra värme när vattnet blir is, men verkningsgraden kan samtidigt bli sämre när temperaturen är låg.
• Trädgården grävs upp. Slangen grävs ner över en stor yta, och gräsmattan behöver återställas.
• Kylan är begränsad. SGU skriver att jorden är för varm på sommaren för att ytjordvärme ska kunna användas för kylning, men Boverket ser det annorlunda (se nedan).

Kan man få kyla från bergvärme eller jordvärme?

Ja, med bergvärme. Borrhålet håller cirka 10 °C på sommaren, och den svalkan kan användas som så kallad frikyla, enligt Boverket. Frikyla med bergvärme kyler hela eller delar av huset med el bara till cirkulationspumpar och fläktkonvektorer, så det behövs ingen el för att producera kylan.

För jordvärme går källorna isär. Boverket skriver att frikyla är mest effektivt med bergvärme men att det också går med mark- och jordvärme. SGU skriver att marken är för varm på sommaren för att ytjordvärme ska kunna användas för kylning. Är kyla viktigt för dig talar det alltså för bergvärme.

När passar jordvärme bättre än bergvärme?

Jordvärme passar när tomten är stor, marken går att gräva i och det är långt ner till berget. SGU skriver att ytjordvärme används i stället för bergvärme i områden med stora jorddjup eller när en större markyta kan utnyttjas. Ett borrhål behöver nämligen foderrör genom hela jordlagret ner till berget.

Bergvärme passar när tomten är liten eller trädgården inte ska grävas upp, när du vill ha frikyla och när värmebehovet är stort. Energi- och klimatrådgivningen beskriver bergvärme som ett lönsamt alternativ för hus som behöver 15 000–25 000 kWh värme och varmvatten om året eller mer. Borrhålet ska ligga minst 20 meter från andra energibrunnar och 10 meter från tomtgränsen, enligt SGU.

Har du en sjö intill tomten finns också sjövärme, där slangen läggs på sjöbotten. Det kräver tillstånd från kommunen.