Hur djupt borrar man för bergvärme – och vad kostar borrningen?

Hur djupt borrar man för bergvärme?

Ett borrhål för bergvärme, en så kallad energibrunn, är vanligen 100–300 meter djupt. Det skriver Sveriges geologiska undersökning (SGU) i en översikt från 2016, där medianen bland energibrunnarna i SGU:s brunnsarkiv var cirka 175 meter. SGU noterar också en tendens mot ännu djupare hål.

Hur djupt just ditt hål behöver vara avgör installatören utifrån husets värmebehov, berget och grundvattennivån. Det är delen under grundvattenytan, det aktiva borrhålsdjupet, som ger värme. Ligger grundvattnet djupt kan det därför krävas ett djupare hål för samma värme, enligt Energimyndighetens värmepumpsguide.

Ett grovt räkneexempel: Energi- och klimatrådgivningen räknar med att ett borrhål ger ungefär 145 kWh värme per meter och år. Ett hus som behöver 20 000 kWh värme och varmvatten om året, med en värmepump som ger 3 kWh värme per kWh el, hämtar cirka 13 300 kWh ur berget. Det motsvarar drygt 90 meter aktivt borrhål, plus den del av hålet som ligger ovanför grundvattenytan. Exemplet ersätter inte installatörens dimensionering.

Ligger andra energibrunnar nära kan hålet behöva borras djupare eller luta bort från dem, så att brunnarna inte konkurrerar om värmen.

Vad kostar det att borra för bergvärme?

Borrningen ingår oftast i ett totalpris. Energi- och klimatrådgivningen anger att berg-, jord- eller sjövärme för en villa vanligen kostar omkring 120 000–250 000 kr installerat (prisnivå 2023). Det finns ingen officiell prisuppgift per borrad meter, så be om offerter där borrdjup och foderrör står för sig.

Det här påverkar vad borrningen kostar:

• Djupet. Fler meter borrhål kostar mer, och djupet styrs av värmebehovet, berget och grundvattennivån.
• Jorddjupet. Genom jordlagret ner till berget sätts ett foderrör. I höglänt terräng och i moränområden är jorddjupet oftast mindre än 10 meter enligt SGU, medan det i dalgångar och låglänta områden kan vara längre ner till berget.
• Diametern. De flesta energibrunnar borras med 115 mm. SGU skriver att borrkostnaden vanligen stiger med större diameter, medan värmeöverföringen bara påverkas marginellt.
• Antalet hål. Ett stort värmebehov kan kräva flera hål, och de ska helst ligga minst 20 meter från varandra.
• Borrkax och vatten. Slammet från borrningen ska tas om hand, till exempel i en container där partiklarna sjunker till botten, innan vattnet släpps ut.

Vilka avdrag och bidrag finns för bergvärme 2026?

Rotavdraget 2026 är 30 % av arbetskostnaden. Vid fast pris räknar Skatteverket 35 % av totalpriset som arbete, både för borrning och för installation av en bergvärmepump. Avdraget blir då 10,5 % av totalen. För en bergvärmeinstallation till fast pris på 180 000 kr blir det 180 000 × 0,35 × 0,30 = 18 900 kr.

Villaeffekten kan dessutom ge 30 % av materialkostnaden, högst 60 000 kr per hus, för en styrbar bergvärmepump. Huset ska ha värdeår före 1990 och får inte vara anslutet till fjärrvärme. Bidraget gäller bara material, till exempel själva värmepumpen, inte arbete.

Vad är foderrör vid bergvärme?

Foderrör, eller infodringsrör, är röret som borraren driver ner genom jordlagret till fast berg i början av borrningen. Enligt SGU ska foderröret gå minst 2 meter ner i fast berg och gjutas fast, så att ytligt grundvatten, jord och sten inte tränger in i borrhålet.

Ju längre det är ner till berget, desto längre foderrör behövs. Kontrollera därför hur många meter foderrör som ingår i priset. Det är en av punkterna i Energi- och klimatrådgivningens checklista för offerter, tillsammans med aktivt borrhålsdjup och avståndet mellan borrhålen.

Hur långt det är till berget på din tomt får du en uppfattning om i SGU:s kartvisare Jorddjup och i uppgifterna om grannarnas brunnar i kartvisaren Brunnar.

Var får man borra – och hur långt från tomtgränsen?

Det finns inga nationella regler om avståndet mellan energibrunnar, men SGU rekommenderar minst 20 meter mellan två brunnar och att de borras minst 10 meter innanför tomtgränsen. Då hamnar ditt hål alltid minst 20 meter från grannens. Står brunnarna för tätt kan de påverka varandra så att värmepumpen ger mindre än väntat.

Energi- och klimatrådgivningen rekommenderar också minst 4 meter till huset. Har du eller grannen egen dricksvattenbrunn eller eget avlopp gäller längre avstånd. Härnösands kommun anger till exempel minst 20 meter till en grävd brunn och 30 meter till en borrad brunn eller en egen avloppsanläggning.

Kommunen kan också vilja höra grannarna, eftersom ditt borrhål kan påverka deras möjligheter att borra. Solna stad ger till exempel alla angränsande fastigheter och alla fastigheter inom 20 meter från borrhålet möjlighet att yttra sig.

I SGU:s kartvisare Brunnar ser du var grannarnas vatten- och energibrunnar ligger och hur djupa de är, med uppgifter om jorddjup och foderrörslängd. Uppgifterna kommer från brunnsborrarna, som enligt lag ska skicka in sina brunnsprotokoll till SGU – för energibrunnar sedan 1985.

Vilken anmälan eller vilket tillstånd krävs innan du borrar?

Du måste alltid göra en anmälan till kommunen innan du borrar för bergvärme. Det följer av 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Kommunen får också kräva tillstånd i hela kommunen eller i vissa områden, om det behövs för att skydda hälsa eller miljö. I till exempel vattenskyddsområden kan bergvärme vara helt förbjuden, enligt Energimyndighetens värmepumpsguide.

Gör anmälan i god tid. Solna stad vill till exempel ha den senast sex veckor innan installationen, och arbetet får inte börja innan anmälan är gjord eller tillståndet har vunnit laga kraft. Ett tillstånd gäller i fem år men förfaller om arbetet inte har påbörjats inom två år.

Borrar du utan anmälan ska kommunen ta ut en miljösanktionsavgift på 1 000 kr, och 3 000 kr om kommunen kräver tillstånd och du saknar det. Bygglov krävs enligt Solna stad inte för själva bergvärmepumpen, men Energimyndighetens värmepumpsguide påpekar att en del kommuner kräver bygglov eller tillstånd för att borra. Fråga därför din kommun.

Kontrollera också att det inte går ledningar eller tunnlar under tomten där du vill borra, till exempel via Ledningskollen.

Hur går det till att installera bergvärme?

Så brukar det gå till att installera bergvärme, från offert till drift:

• Offerter. Ta in minst tre offerter på samma underlag: husets energianvändning per år, nuvarande uppvärmning, varmvattenbehov och huvudsäkringens storlek. Jämför aktivt borrhålsdjup, foderrörslängd och borrhålsavstånd.
• Anmälan. Du eller installatören anmäler bergvärmen till kommunen med en karta över borrhålets läge. Borra inte innan anmälan är gjord, och i tillståndsområden inte förrän tillståndet har vunnit laga kraft.
• Borrning. Anlita en certifierad brunnsborrare – certifieringen sköts av RISE. Energibrunnen ska utformas enligt SGU:s norm Normbrunn-16.
• Kollektorslang och värmepump. En kollektorslang med köldbärarvätska, oftast etanol och vatten, sänks ned i hålet och kopplas till värmepumpen. Elarbetet ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag.
• Protokoll. Brunnsborraren skickar brunnsprotokollet till SGU, och en del kommuner vill också ha en kopia.